Tygpåsen är miljövänligare än plastpåsen

Spread the love

Använd tygkasse 37.5 gånger och det blir en mer miljövänligare alternativ till plastpåsen. Dessutom är tygpåsen ett billigare alternativ till plastpåsen i längden, speciellt då plastskatten har införts.

Tygpåse är inte 20 000 gånger sämre än plastpåsen och verkligen mer miljövänlig än du tror.
Ny påstående menar på att det räcker med att använda tygpåsen hela 37.5 gånger för att klassas som ett miljövänlig alternativ.

Här har vi: Lovisa Berglund, infrastruktur- och energipolitisk talesperson för Grön ungdom. Bild: Ellen Berglund / Berit Roald/TT / Shutterstock

Vi har tidigare en artikel som lägger vikt på huruvida tygpåsen verkligen är miljövänlig.
I artikeln fanns två studier, en från Danmarks miljö- och livsmedelsministerium och en från Storbritanniens miljöbyrå. Båda hävdar att tygpåsen endast är bra för miljön om man återanvänder det i flera år, för att vara mer exakt så behövs tygkasse återanvändas ca 1000 ggr enligt Danmark och 393 gånger enligt Storbritannien. Går man djupare i ämnet så menar det danska miljödepartementet att tygpåsen är hela 20 000 gånger sämre för miljön än plastpåsen, alltså att man måste använda en tygpåse hela 20 000 gånger för att kompensera mot en plastkasse.
Ny insyn i detta är att det har visat sig att man endast behöver använda tygkasse 37.5 gånger för att kompensera mot en plastkasse- detta helt enkelt genom vilken enhets faktor man använder när man beräknar.

Hur kommer det sig att siffrorna skiljer sig så mkt? Det hela har med hur man beräknar och vilka faktorer man beräknar med. Påståendet om att det endast tar 37.5 gånger för att kompensera mot en plastkasse kommer från Lovisa Berglund, infrastruktur- och energipolitisk talesperson för Grön ungdom.
Lovisa menar på att i den danska studien har man valt en annorlunda lång och krånglig enhet. Det vill säga den danska studien är byggd på livscykelanalyser (LCA) som kan ha varierande kvalitet beroende på funktionella enheter.  I detta fall är den funktionella enheten definierat att påsen ska ha en volym på 22 liter och kunna bära 12 kg.”.  När Danmark gjorde sin analys valde man alltså istället tygpåse som bara rymmer 20 liter vilket resulterar att det krävs två tygkassar (40 liter) för att uppfylla den funktionella enheten.  
Lovisa tolkar det som att den funktionella enheten lika gärna kunde vara en volym på 20 liter och kunna bära 13 kilo, då hade det istället behövts en tygpåse och två plastpåsar (eftersom plastpåsen bara håller för 12 kilo). Detta innebär att man i så fall bara behöver använda tygkasse 5000 gånger istället för 20 000 gånger.
Vidare menar hon på att när man gör en livscykelanalys så väljer man ut de mest viktigaste kategorier för miljöpåverkan. Tar man koldioxidutsläpp (stor miljöbov!) så blir siffran 150 i stället för 20 000 gånger. Använder man istället Lovisas funktionella enhet så resulterar det i stället till 37,5 gånger.

Lovisa gör inte anspråk på att hennes tänk är mer rätt än danska myndigheter och att det danska miljödepartementet är fulla medvetna att det finns brister i deras studie. Vidare menar Lovisa att det finns stora brister i LCA och att därför är hennes tes inte ett bevis. Lovisa avslutar med att säga ” däremot är det häpnadsväckande hur en siffra ryckt helt ur sin kontext plötsligt blir ett bevis för att plastpåseskatten gör mer skada än nytta. Miljödebatten förtjänar en högre nivå än missuppfattningar och myter.”

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att dessa analyser kan tolkas på olika sätt och att man bör vara uppmärksam på vilka parameter varje studier använder. Därmed kan vi även konstatera att tygpåse är mer miljövänlig än plastpåse om man använder det många gånger. I detta fall om man tar hänsyn till koldioxidutsläppen som största boven- det räcker då använda 37,5 gånger för att vara mer miljövänlig än en plastpåse.

Källa: ETC